TT2.


Låt oss säga att vi är och tränar, vi kör på, vi kör stenhårt. Ändå vill vi mer.. Känt så någon gång? Jag var på spinning idag och jag insåg vilken ettrig liten jäkel jag är! Sa tränaren att vi skulle ligga på 85% kämpade jag för att vara 5% högre, hela tiden under passets gång. Jag kände, jag orkar inte, jag kommer kollapsa. Ändå fanns en oförutsägbar vilja att kämpa på ändå.. Spyan var på väg ut, men jag svalde och gav mig inte förrens han sa att vi skulle släppa loss allt motstånd. Trots alla motgångar, ville jag fortsätta och vara lite högre än alla andra.. Man kan ju då undra: Vart kom den oförutsägbara viljan ifrån?
Något annat man kan kalla för oförutsägbar vilja är att jag efter ett tufft spinningpass känner för att cykla och läsa.. Och det konstiga är inte att jag vill cykla efter spinning i denna mening. Det konstiga är att jag får en vilja att vilja läsa när jag tränar. När jag, jag som hatar allt som ska läsas (om det så är överskrift i en tidning) så tar jag en filosofitidning och sätter mig och läser en femsidig artiklel om en filmregisör jag aldrig hört namnet på.. Jag liksom bara undrar: Vart kom den oförutsägbara viljan ifrån?

Kommentarer












Trackback